Kunskapsbank

HVB, stödboende eller familjehem? Placeringsformerna jämförda

Vad är skillnaden mellan HVB, stödboende, familjehem, jourhem och LSS-boende? En visuell jämförelse av placeringsformerna – för vem de passar och vilket stöd de ger.

4 min läsning Uppdaterad 3 oktober 2026

Kort sagt

  • HVB ger boende med personal dygnet runt, ofta med behandling.
  • Stödboende är för unga 16–20 år som snart klarar sig själva, med stöd anpassat efter behovet.
  • I ett familjehem eller jourhem bor barnet i en familj som socialnämnden har utrett.
  • LSS-boenden är för personer med vissa funktionsnedsättningar – som en rättighet.

Formerna i en bild

HVB – hem för vård eller boende

För vem
Barn, unga eller vuxna som behöver behandling, omvårdnad eller tillsyn
Stöd och personal
Personal dygnet runt, ofta behandling
Tillstånd
IVO-tillstånd krävs i privat regi

Stödboende

För vem
Unga 16–20 år
Stöd och personal
Eget boende med individuellt anpassat stöd
Tillstånd
IVO-tillstånd krävs i privat regi

Familjehem

För vem
Barn och unga, ibland vuxna
Stöd och personal
En vanlig familj, med stöd från socialtjänsten eller en konsulent
Tillstånd
Familjen utreds och godkänns av socialnämnden

Jourhem

För vem
Barn som behöver en akut placering
Stöd och personal
En familj som tar emot med kort varsel, under kort tid
Tillstånd
Utreds av socialnämnden

Särskilt ungdomshem

För vem
Unga med vård enligt LVU
Stöd och personal
Vård under särskild tillsyn
Tillstånd
Drivs av staten (SiS)

Bostad med särskild service (LSS)

För vem
Personer i LSS personkrets
Stöd och personal
Gruppbostad eller servicebostad med personal
Tillstånd
IVO-tillstånd krävs i privat regi

Tre unga, tre hem

Rätt placeringsform beror på vad just den här personen behöver. Här är tre unga med olika behov och de hem som passar dem. Personerna är påhittade – men deras situationer är vanliga.

Familjehem

Ella, 8 – en familj att växa upp i

Ellas pappa klarar inte längre att ta hand om henne, och utredningen visar att hon behöver bo någon annanstans under en längre tid. Hon behöver ingen behandling. Hon behöver vuxna som finns där varje dag.

Socialnämnden placerar henne hos Karin och Jonas i ett rött hus utanför stan. Familjen har utretts och godkänts av socialnämnden, och de får handledning av en familjehemskonsulent.

Ella går i skolan i byn, har en gunga i trädgården och träffar sin pappa varannan helg. Planen är att hon ska få behålla kontakten med honom.

Bor hos
En vanlig familj
Godkänd av
Socialnämnden
Passar när
Barnet behöver en familj

HVB

Omar, 15 – när det behövs behandling och vuxna dygnet runt

Omar har varit med om svåra saker och får starka utbrott. Två familjehem har inte räckt till, och skolan har han nästan slutat gå till.

Han flyttar till ett HVB med inriktning på trauma. Där finns personal dygnet runt, en behandlare han träffar varje vecka och en skola som är anpassad efter honom.

Hemmet har tillstånd från IVO för just den här målgruppen. Tillsammans med socialtjänsten arbetar de mot att Omar ska kunna bo i en familj igen.

Personal
Dygnet runt
Behandling
Ja, efter inriktning
Tillstånd
IVO, i privat regi

Stödboende

Alex, 18 – nästan redo att klara sig själv

Alex har bott på HVB i två år och mår mycket bättre. Han behöver inte längre personal dygnet runt, men att betala räkningar, handla och komma upp i tid till gymnasiet är fortfarande svårt.

Han flyttar till ett stödboende: en egen liten lägenhet med nyckel på kroken vid dörren. En stödperson kommer några gånger i veckan och hjälper honom med budget, skola och matlagning, och han kan ringa när det behövs.

Stödet trappas ner i takt med att han klarar mer själv.

Ålder
16–20 år
Bor
I eget boende
Stöd
Efter behov

Vilken form passar? En första fingervisning

  • Behöver barnet främst en trygg familj att växa upp i?Familjehem – eller jourhem om det är akut.
  • Behövs behandling och personal dygnet runt?HVB.
  • Är den unge 16–20 år och nästan redo för eget boende?Stödboende.
  • Har personen rätt till insatser enligt LSS?Bostad med särskild service eller korttidsvistelse.

Vad är ett HVB?

Ett hem för vård eller boende tar emot människor för behandling eller med inriktning på omvårdnad, stöd eller fostran. Det finns HVB för barn och unga, för ensamkommande, för vuxna med missbruk och för andra målgrupper. Varje HVB har en inriktning – till exempel trauma, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller missbruk – och det är den som avgör om det passar just den som ska placeras.

Vad är ett stödboende?

Stödboende är en egen placeringsform för unga mellan 16 och 20 år. Den unge bor i en egen lägenhet eller ett eget rum och får stöd efter behov – i allt från ekonomi och skola till att laga mat. Det passar den som inte behöver ett HVB men ännu inte är redo att bo helt på egen hand.

Så hjälper Socialguiden

Gör det enklare med Socialguiden

Vanliga frågor

Hur gammal måste man vara för stödboende?

Stödboende är till för unga mellan 16 och 20 år.

Kan vuxna bo i familjehem?

Ja, även vuxna kan placeras i familjehem, till exempel som ett alternativ till institution.

Vem bestämmer var ett barn placeras?

Socialnämnden, utifrån utredningen och barnets behov. Barnet har rätt att få information och att framföra sina åsikter.

Läs mer hos källan

Läs vidare